Ännu en onsdag! Vad betyder det? En till vecka ombord på Acheilos!

Denna gång, nu när jag firar sex veckor ombord, ska jag tala lite om hur det har varit för mig (Christofer) att segla så pass länge med båten. (För mig är det i alla fall länge)!

Först och främst kan jag berätta att det faktiskt går att bo relativt bekvämt på en båt. Man klarar sig bättre med mindre medel än man tror. 

Under de första fyra/fem veckorna är seglingen mest en fysisk kamp. Att vänja sig vid minskade tillgångar till... allt? Att man inte kan duscha varje dag, att du inte kan ha mejeriprodukter eftersom de surnar utan kylskåp, att dina sovvanor styrs av smhi, och ditt humör lika så...

Efter denna period, det är då det börjar bli kämpigt. Min mor frågade mgi ifall jag inte börjat bli "trött på intryck?". Nja, kanske inte helt, men den ursprungliga tjusningen i att göra någonting annorlunda försvinner efter en dryg månad till havs, det mesta blir en rutin. 

Jag blev till en början alltid förvånad över att jag vaknade på en ny plats varje morgon, så är det inte längre. Det spelar ingen roll var båten är, jag har blivit van. Kampen går därför från att först varit fysisk, i form av duschar och mat, till att vara psykologisk. Varför fortsätta? 

Sveriges kust är underbar, det har jag verkligen insett genom denna resan, men, det finns en anledning till att vi semesterseglar ett par veckor. Vi söker oss tillbaka till vardagens trygghet som ser ut just som den gör därför att den är bekväm. Allt annat tär på krafterna, vare sig vi vill det eller inte. 

Så, jag har drygt två veckor kvar, ett sant äventyr till Bornholm och Kristiansö, men, kommer det att bli skönt att komma hem? Självklart...

/C