27:e juni 2011 - Stora Karlsö & Ölands norra

Hallå hallå!

I skrivande stund är Acheilos och vi ombord (Christofer & Jonathan) i Böda på norra Öland, precis ilandstigna efter ett sant äventyr. Efter det att Jonathan mönstrade på för tre dagar sedan har vi lämnat Västervik för Idö strax österut. Där firade vi midsommar genom att äta matjesill ur en skål, och Jonathan upptäckte att det inte var en bra idé att blanda detta med potatissallad.


Bild; Kocken utvärderar Acheilos förråd av alkoholfria viner

Sedan, den 25:e juni seglade vi iväg 07:20 på morgonen för att bege oss de 48 sjömilen sydost mot Stora Karlsö, en fantastiskt vacker ö i våra Gotländska farvattnen. Det blev en snabbvisit upp till klipporna på kvällen där Sillgrisslorna häckar, och sedan var det dags att krypa till kojs.


Bild; Desto mer båten gungar, desto gladare är Jonte!

Väl 02:00 inser vi att den nordvästliga vinden gör det omöjligt att sova i båten som gungar rejält i vågorna. Kläder på, ut på däck och i halvmörkret med solnedgången som enda belysning förtöjer vi om båten på bryggans andra sida där det gungar mycket mindre (men att vi var tvugna att flytta igen eftersom Karlsöfärjan lägger sig där 10 på morgonen).
Ett par timmars sömn och slutligen dags att vakna igen för att förtöja om, denna gången bredvid en stor segelbåt som mest fick våran att se ut som en livbåt.

Vi vandrar runt ön, så väl dess östra som västra del (något ingen av oss gjort tidigare) och Christofer firar middagen med en siesta tills dess att Jonte släpar iväg honom till öns café där ett par koppar kaffe får kompensera för åtskilliga timmars missad sömn.

Jonte raggar/blir uppraggad av restaurangens krögare som vill att han ska söka jobb (han är väll galen nog?) och besättningen ger sig 21:15 vidare för nästa äventyr; Ringmärkning av sillgrisslor!

Vad-är-en-sillgrissla?
En sillgrissla är en fågelart som häckar på de höga klipporna som kantar Stora Karlsö och ett fåtal andra platser i vårat avlånga land. De lever mest på skarpsill, därav namnet, och det ruvande paret föder upp en unge uppe på klippavsatserna 10-30 meter upp i luften. Månadsskiftet juni/juli kastar sig ungarna ut för kanten och landar dunsande på stenarna nedanför. Även om ett fåtal dör i fallet överlever majoriteten genom deras tjocka fettlager på magen. Ungarna som vimmelkantiga rusar ner till havet fångas in av frivilliga (som jag och Jonathan), ringmärks av öns naturguider för att sedan släppas ut till havet igen.

Under kvällen 26-27:e juni då vi hjälpte till ringmärktes över 400 sillgrissleungar!

Informationen från ringmärkningen etc. används sedan för att utvärdera beståndet av sillgrisslor och studera havsmiljön. Stora Karlsö är världens näst äldsta nationalpark (efter Yellowstone i USA). I slutet av 1800-talet fanns ett 20-tal sillgrisslor, och idag räknar man med en bra bit över 7000.

Men, tyvärr kan man inte stanna på Stora Karlsö för evigt, så vi var tvugna att ge oss iväg. Ännu en gång efter bara ett fåtal timmars sömn seglade vi iväg, denna gång med destination Böda på Ölands norra udde, vilket även är den plats därifrån detta meddelande skrivs!

Imorgon mönstrar Jonathan av för att ta sig hem till Växjö och det väntande jobbet. Jag blir dock kvar ett dygn för att upptäcka norra Ölands vackra natur till följd av vad antagligen lär bli väldigt svaga vindar.

Ha det gött!
Christofer & Jonathan
Acheilos

FLER BILDER KOMMER SEN!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0