19:e juni 2011 - Acheilos goes solo

Hejsan bloggläsare

Ja, nu har det varit ganska skralt med inlägg här den senaste tiden, men du får ursäkta mig. Jag (Christofer) befinner mig ännu en gång i Oxelösund. Det är lite problem med gastar ombord på Acheilos, med resultatet att jag nu soloseglar båten. 

Lordan hoppade av i Nynäshamn och jag lämnade gästhamnen en timme senare för att möta det regnoväder som förpestat vår sista dag i "Nynäs". På bara storsegel lyckas jag mot vågorna ta mig till en vik norr om Järflotta där jag lägger till i en naturhamn.


Bild; Christofer leker med färginställningarna i Nynäshamn och Lordan vill också vara med

Efter det passerar jag Dragets kanal (Kolla på google) och passerar Öja med en blandning av storsegel och motor. Situationen blir dock tillslut ohållbar eftersom vågorna i sidan är så pass stora att Acheilos inte kan ta fart, med svårighet att styra som följd. Jag väljer därför att under gång gå fram på fördäck och sätta fast fock, fockskot samt fockfall allt medan motorn styr upp oss mot vågorna. Manövern lyckas och när jag från sittbrunnen hissat focken och faller av västerut tar Acheilos sats och ökar från två till nästan fem knop. 

Efter det är underbar segling västerut i den sydliga vinden och jag seglar långt denna dag. Väl vid Kittelö en timme från Oxelösund beslutar jag att lägga till.


Bild; Min naturhamn mellan Järflotta och Dragets kanal.

Vinden vred sig dock medan jag låg på Kittelö.
Vaknade vid 07:30 av att det regnade. Somnade om och vaknade en halvtimme senare av att klockan ringde, det regnade. Somnade om. Väl vid klockan 10 kändes det dags att vakna, det regnade!

Efter frukosten fick jag reda på att vinden skulle vrida sig mer sydligt vilket åter skulle göra min vik på norra Kittelö till en perfekt nattplats, dock hade jag märkt hur aktern sakta började glida allt längre in mot land. Varje gång en våg slog mot fribordet gled vi fem centimeter närmare land. Jag förbereder för att kasta loss, hoppar i land och tar bort förtöjningstamparna i fören. Vågorna slår över klipporna och vattnet har stigit nära på två decimeter!

Genom att ta i allt jag kan lyckas jag dra båten ut från ön med hjälp av ankartampen och när ankaret slutligen är på däck kör jag motorn på full gas och gör en 180 gradig gir åt barbord och lyckas missa ett grund på en meter där det glider förbi på barbord sida. Framför mig passerar andra segelbåtar varav många av dem går för motor.

Regnet öser ned och på västra sidan av ön kryssandes mellan röda och gröna pinnar girar jag ännu en gång och hissar storseglet på andra försöket. När motorn väl är avstängd glider jag tyst framåt på läns de sista sjömilen in till Oxelösund med en fart på upp till 6,5 knop.

Efter att ha fått hjälp av en tysk båt att lägga till i Oxelösund blir det slutligen dags att betala den svindyra gästhamnsavgiften, gå på toaletten, duscha, tvätta kläder, diska och handla.


Bild; Att ligga i naturhamn är ändå alltid bäst, om då inte ankaret börjar dragga.

/C

Kommentarer
Postat av: Anonym

Hej Christoffer, Gott ös i dig kan jag förstå! Bruce ankare med kätting är kanon, man sitter fast med ett sådant. I skottland hade vi 15 kg Bruce o 2x5m kätting a 14 kg. Var glad åt starka gastar när det skulle lyftas. Vilken typ av ankare har du?

/Rickard

2011-06-22 @ 14:48:46
Postat av: Christofer

Hejsan Rickard!



Har två ankare med mig, ett Danforth ankare och en dragg. Funderade på att köpa ett Bruce ankare i våras innan vi gav oss iväg, kanske får bli ett sådant för framtida säsonger.



/Christofer

2011-06-22 @ 19:05:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0